Ganska vanlig från Skåne till Uppland. I vilt tillstånd skogsbackar, bergsmark. Odlad som häck, allé.
Bären kan kokas till gelé eller torkas och malas som utfyllnad i mjöl. Som torkade får de en sötare smak och kan användas ungefär som russin. Eftersom bären inte innehåller så mycket vatten går det relativt snabbt att torka dem.
I kärvare tider har oxelbär även använts i soppor, vällingar, pannkakor, mos, sirap, öl och svagdricka. Bären ansågs också vara bra mot reumatism.
Utöver den vanliga oxeln finns också vitoxel (S.aria) och finnoxel (S. hybrida) som också har ätliga bär. Oxelbär kan förväxlas med rönn, vars bär också är ätliga.
Enligt uppgift innehåller fröna vätecyanid. I små mängder har vätecyanid visat sig stimulera andningen och förbättra matsmältningen, det påstås också vara till nytta vid behandling av cancer. I stora mängder kan det dock orsaka andningsstillestånd. Giftinformationscentralen uppger att bären är ofarliga.
OBS! Ät inte oxelbär i stora mängder.
Äpple
Björk
Björnbär
Blåbär
Blodriska
Blomkålssvamp
Brunsopp
Ekollon
Enbär
FÃ¥rticka
Fläder
Groblad
Hassel
Havtorn
Hundkäx
Kamomill
Kantarell
Karljohan
Kirskål
Krikon
Kummin
Kvickrot
Lind
Lingon
Ljung
Lomme
Mandelkremla
Mandelriska
Maskros
Mynta
OstronskivlingOxel
Plommon
Renfana
Röllika
Rönn
Ros
Sandsopp
Sillkremla
Slånbär
Smörsopp
Stenbär
Stensöta
Strävsopp
Taggsvamp
Trattkantarell
Tusensköna
VÃ¥tarv
Viol