Strätta

Användning

Blad kan användas råa som aromatiskt tillägg i en sallad. Koka blad och unga skott och använd som spenat. Smaken är lite bitter men sägs passa särskilt bra med rabarber. Bladen kan också användas i te.

Bladstjälkar och blomstänglar, som inte blommar, kan användas som föda. Smaken är stark och de måste skalas först.

Roten är besk men kan mildras genom att kokas. Man har förr använt mald rot från strätta för att dryga ut vanligt mjöl.

Fröna är aromatiska och kan tillsättas i konfektyr och olika bakverk.

Som medicin

Strätta har liknande medicinska egenskaper som kvanne, men är svagare och har inte använts lika mycket. Inom folkmedicinen: Finskuren rot med en slurk brännvin för att motverka kolik och hysteri; stjälkarna har tuggats mot pest och andra farsoter; pulvriserade frö i håret mot ohyra.

Innehållsämnen

Likt andra flockblommiga växter, t ex selleri, persilja och palsternacka, innehåller kvanne furanokumariner som kan orsaka fototoxiskt eksem.

Förväxling

Kvanne ingår i samma släkte som strätta. De liknar varandra och kan användas på samma sätt. Hos kvanne är blommorna grönaktiga och sitter samlade i klot. Strätta har vita blommor som sitter i en platt ställning. Kvanne förekommer utmed kusterna och i fjällmiljö.

Bladen hos kvanne kan i tidigt stadie om våren likna kirskål.

I samma växtfamilj som strätta finns också den mycket giftiga sprängört. En av skillnaderna är att sprängört växer i vattendrag.

Växtplats

Strätta är vanlig i hela Sverige utom i de nordligaste delarna. Den växer på fuktig, något näringsrik mark; i skogar, ängar, myrar, stränder, vägrenar, åker- och bäckkanter. Strätta har gynnats av mänsklig verksamhet såsom hyggen, bete och vägar.

Övrigt

Strätta är en flerårig ört som blommar en gång. Detta sker när den samlat tillräckligt med kraft, ofta först vid 8–9 års ålder.

Namnet strätta är ett dialektalt ord för spruta och sägs komma av att barn använde de ihåliga stjälkarna som vattensprutor. Det tillverkades även visselpipor, ärtrör och flöjter att spela på. Artnamnet sylvestris betyder på latin "som växer i skog".

Andra namn är skogspipa, björnpipa, tjuton, skvätta, slöke och tjöta.

Läs om släktnamnet Angelica på sidan om kvanne.