Snärjmåra

Användning

Unga skott kokas eller ångas, vilket gör dem mindre sträva, och kan användas som grönsak i olika rätter. Ett knep om man vill äta snärjmåra rå är att rulla ett skott mellan händerna, vilket förstör de små krokarna som gör växten sträv. (Samma metod för att äta brännässla rå.) Äldre växtdelar är trådiga och mer bittra i smaken.

En dryck kan beredas genom att riva sönder örten och låta den dra i kokhett vatten ca 10-15 minuter.

Rostade frö från snärjmåra är ett av de bästa kaffesubstituten. Torka och rosta vid ca 180 grader i 15 minuter, sedan stöt med mortel.

Som medicin

Inom folkmedicinen använd mot körtelfeber, halsfluss, åderbråck, bensår och magsår.

Snärjmåra verkar förtunnande på blodet och stimulerar lymfsystemet. Detta gör den verksam som omslag på värkande muskler, eksem, psoriasis och andra hudsjukdomar. Örten kokas upp någon minut i lite vatten. Växtmassan trycks ihop och läggs på det värkande stället.

Avkok på örten nämns hjälpa mot urinvägsinfektion. Roten mot ögonsjukdomar och för att stoppa blödning.

Innehållsämnen

Garvämnen, flavonoider, citronsyra, rubiklorsyra, kumariner.

Förväxling

Snärjmåra och småsnärjmåra kan lätt förväxlas. Småsnärjmåra är även den ätlig och har grönaktiga blommor, medan snärjmåra har vita blommor och är grövre. Förväxling med andra måror kan också ske, men snärjmåran kan kännas ingen på att den hakar sig fast, t ex i en tröja, med små krokar som sitter på stjälk och blad.

Växtplats

Vanlig på näringsrik mark söder om Dalälven, tillfällig längre norrut. Åkrar, trädgårdar, gårdskanter, strandsnår, ruderatmark.

Övrigt

Släktnamnet Galium kommer från grekiskans gala, som betyder mjölk. Örten användes förr som mjölksil och innehållet av vissa syror, i snärjmåra och andra måror, gör att de kan få mjölk att ysta sig.

Kaffebusken tillhör samma familj som snärjmåra. Under bosnienkriget användes frukt från snärjmåra och rötter från maskros och cikoria som kaffesubstitut.