Snärjmåra

Galium aparine
Måreväxter

Svårighetsgrad

Användbara delar

BladFröRotSkottStjälk

Använd till

ÖrtteSoppaVarmrätt

Användning

Unga skott kokas eller ångas, vilket gör dem mindre sträva, och kan användas som grönsak i olika rätter. Ett knep om man vill äta snärjmåra rå är att rulla ett skott mellan händerna, vilket förstör de små krokarna som gör växten sträv. (Samma metod för att äta brännässla rå.) Äldre växtdelar är trådiga och mer bittra i smaken.

En dryck kan beredas genom att riva sönder örten och låta den dra i kokhett vatten ca 10-15 minuter.

Rostade frö från snärjmåra är ett av de bästa kaffesubstituten. Torka och rosta vid ca 180 grader i 15 minuter, sedan stöt med mortel.

Som medicin

Inom folkmedicinen använd mot körtelfeber, halsfluss, åderbråck, bensår och magsår.

Snärjmåra verkar förtunnande på blodet och stimulerar lymfsystemet. Detta gör den verksam som omslag på värkande muskler, eksem, psoriasis och andra hudsjukdomar. Örten kokas upp någon minut i lite vatten. Växtmassan trycks ihop och läggs på det värkande stället.

Avkok på örten nämns hjälpa mot urinvägsinfektion. Roten mot ögonsjukdomar och för att stoppa blödning.

Innehållsämnen

Garvämnen, flavonoider, citronsyra, rubiklorsyra, kumariner.

Förväxling

Snärjmåra och småsnärjmåra kan lätt förväxlas. Småsnärjmåra är även den ätlig och har grönaktiga blommor, medan snärjmåra har vita blommor och är grövre. Förväxling med andra måror kan också ske, men snärjmåran kan kännas ingen på att den hakar sig fast, t ex i en tröja, med små krokar som sitter på stjälk och blad.

Snärjmåra är mycket urindrivande, undvik tillsammans med urindrivande medicin. Saven kan orsaka hudirritationer hos känsliga personer. Använd ej vid diabetes.

Växtplats

Vanlig på näringsrik mark söder om Dalälven, tillfällig längre norrut. Åkrar, trädgårdar, gårdskanter, strandsnår, ruderatmark.

Förekomst

Se större karta med observationer av snärjmåra.

Övrigt

Släktnamnet Galium kommer från grekiskans gala, som betyder mjölk. Örten användes förr som mjölksil och innehållet av vissa syror, i snärjmåra och andra måror, gör att de kan få mjölk att ysta sig.

Kaffebusken tillhör samma familj som snärjmåra. Under bosnienkriget användes frukt från snärjmåra och rötter från maskros och cikoria som kaffesubstitut.

Skapad


Uppdaterad



Referenser

Namn på andra språk

Anderberg, A. (2008). Den virtuella floran. http://linnaeus.nrm.se/flora/di/rubia/galiu/galiapa.html [2013-06-25]Bhat, J., Kumar, M. & Bussmann, R. (2013). Ecological status and traditional knowledge of medicinal plants in Kedarnath Wildlife Sanctuary of Garhwal Himalaya, India. Journal of Ethnobiology and Ethnomedicine, 9(1)Hallqvist, J. (2010). Örtapoteket: läk dig själv med ayurveda och naturens mediciner. 1. uppl. Västerås: IcaIrving, M. (2009). The forager handbook: a guide to the edible plants of Britain. [London?]: EburyKällman, S. (2006). Vilda växter som mat & medicin. 2. utg. Västerås: IcaKhan, S., Page, S., Ahmad, H., Shaheen, H., Ullah, Z., Ahmad, M. & Harper, D (2013). Medicinal flora and ethnoecological knowledge in the Naran Valley, Western Himalaya, Pakistan. Journal of Ethnobiology and Ethnomedicine, 9(4)Ljungqvist, K. (2011). Nyttans växter: uppslagsbok med över tusen växter : historik om svensk medicinalväxtodling. 3., [rev.] uppl. Dals Rostock: CallunaMossberg, B. & Stenberg, L. (2010). Den nya nordiska floran. [3 tr.] Stockholm: Wahlström & WidstrandPlants for a future. http://pfaf.org/user/Plant.aspx?LatinName=Galium+aparine [2013-06-25]Sulejman, R. (2010). Use of Wild and Semi-Wild Edible Plants in Nutrition and Survival of People in 1430 Days of Siege of Sarajevo during the War in Bosnia and Herzegovina (1992–1995). Collegium Antropologicum, 34(2), ss. 551–570

Burre-Snerre

Burre-sneere

Kletten-Labkraut

Bedstraw

Catchweed

Clivers

Goosegrass

Sticky-Willy

catchweed bedstraw

cleavers

goose grass

stickywilly

Hierba de gallina

Plezajoča lakota

amor del hortelano

apelagoso

Kierumatara

kierumatara

gaillet gratteron

Klifurmaðra

Attacca veste

Attaccamano

Caglio asprello

Kleefkruid

kleefkruid

Klengjemaure

klengemaure

Przytulia czepna

подмаренник цепкий

八仙草

原拉拉藤

猪殃殃

Kommentarer till snärjmåra


  • Kerstin

    Det verkar vara en mycket användbar växt.
    Jag har diabetes, varför ska den inte användas då?

  • Daniel Galovan

    Det verkar finnas lite olika ”måror” i Sverige.
    Är alla ätbara eller bara Snärmåran?

    Isåfall, är de andra giftiga?

    /Daniel

  • Christa

    Ska även vara bra mot åderbråck står det, är det någon som har försökt? Hur andvändes den då?

  • Alexandra

    Hej!
    Jag göra soppa med snärjmåra , det var gött. Idag har jag plockad också, tänkte koka de först sent ska jag göra sallad.

  • Lillis

    Ut och leta efter Snärmåra