Likt sillkremla har mandelriskan en distinkt smak av skaldjur, vilket gör att den passar utmärkt i grytor, såser och stuvningar ihop med dill. Stekt mandelriska ihop med gräddfil, lök och persilja är en delikatess.
Mandelriskan har en hård konsistens och behöver därför tillagas under längre tid än de flesta andra matsvampar.
Den skarpa smaken mildras något om svampen förvälls innan anrättning.
Konservering: Dela finare exemplar och torka på tidningspapper eller torkollor. Kan malas till svampmjöl som ger en skaldjursliknande krydda.
Riskor är lätta att känna igen och därför en bra skivling att börja med. Till formen påminner riskorna om trattskivlingar (oätlig/giftig), men riskorna känns lätt igen genom att de avger saft när de skadas.
Mandelriskan påminner om den svagt giftiga lakrisriskan, som dock utmärker sig genom att avge en vattenklar saft en svag doft av lakris och curry.
Den ovane svampplockaren bör vara ytterst försiktig med skivlingar. Soppar är en säker svampgrupp som rekommenderas för nybörjaren.
Lövskog, gärna ihop med ek eller hassel. Även i barrskog ihop med gran.
Undvik att får svampsaften på kläderna eftersom fläckarna är svåra att få bort.
Mandelriska var svampexpert Pelle Holmbergs godaste svamp.