De något köttiga bladen kan kokas eller användas för att göra inlagda grönsaker, s k pickles. Bladen bör plockas innan blomning som påbörjas i juli. Smaken är ganska stark, skarp och aningen örtig.
Strandaster växer utmed kusten på havsstrandängar, strandklippor och grusstränder; vanlig norrut till Hälsingland och mer sällsynt i de nordligaste delarna av landet. Strandaster förekommer ofta nära vattenbrynet tillsammans med arter som gulkämpar (Plantago maritima), havssälting (Triglochin maritima), strandkrypa (Glaux maritima) och saltarv (Honckenya peploides).
Ett äldre svenskt folknamn på strandaster är strandkil.
Anderberg, A. (2011). Den virtuella floran. http://linnaeus.nrm.se/flora/di/astera/tripo/tripvul.html [2014–05–12]Irving, M. (2009). The forager handbook: a guide to the edible plants of Britain. London: EburyMossberg, B. & Stenberg, L. (2010). Den nya nordiska floran. [3 tr.] Stockholm: Wahlström & WidstrandNationalencyklopedin (2014). Strandaster. http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/strandaster [2014–05–12]Nylén, Bo & Olsson, Olle G. (1982). Blommor i skog och mark. Stockholm: AWE/GeberPlants for a future (u.å.). http://pfaf.org/user/Plant.aspx?LatinName=Aster+tripolium [2014–05–12]