Havssälting

Triglochin maritima
Sältingväxter

Svårighetsgrad

Användbara delar

FröStam

Använd till

BrödSalladSoppaVarmrätt

Användning

Den vita basen av stammen kan ätas rå eller kokad och har en mild och söt smak. När det gäller bladen bör försiktighet iakttas, särskilt hos unga exemplar. Havssälting har en smak som påminner om koriander. Kokning är att föredra, så att den något obehagliga doften skall försvinna.

Havssältingens frö kan torkas och malas till mjöl för brödbak. Fröna har också rostats och använts som kaffesubstitut. Det färska fröet har en stark smak.

Innehållsämnen

Havssälting innehåller två cyanogena glukosider/vätecyanid (HCN); triglochinin och taxiphyllin. Halten av taxiphyllin ökar när plantan gror för att sedan avta i senare växtstadier.

Förväxling

Havssälting kan förväxlas med den ätliga växten gulkämpar, Plantago maritima, som den ofta växer tillsammans med. Bladen hos havssälting och gulkämpar är väldigt lika; växterna skiljs lättast åt vid blomning (se bild 3).

Ät inte havssälting i större mängd då den innehåller cyanogena glykosider, som även finns i linfrö. Det är särskilt växtens gröna delar som varnas för. Läs vidare hos Livsmedelsverket om dessa ämnen.

Växtplats

Havssälting är allmän på fuktiga strandängar utmed hela den svenska kusten; sällsynt vid större sjöar och älvar, t ex Vänern, Mälaren, Göta älv.

Förekomst

Se större karta med observationer av havssälting.

Övrigt

Andra namn på havssälting är saltgräs, saltsälting och strandsälting.

Läs mer om havssälting på den virtuella floran.

Skapad


Uppdaterad


Referenser

Anderberg, A. (1998). Den virtuella floran. http://linnaeus.nrm.se/flora/mono/juncagina/trigl/trigmar.html [2014–05–12]Fernald, M. L. & Kinsey, A. C. 2012. Edible Wild Plants of Eastern North America, Dover PublicationsLjungqvist, K. (2011). Nyttans växter: uppslagsbok med över tusen växter : historik om svensk medicinalväxtodling. 3., [rev.] uppl. Dals Rostock: CallunaMossberg, B. & Stenberg, L. (2010). Den nya nordiska floran. [3 tr.] Stockholm: Wahlström & WidstrandNahrstedt, A., Hösel, W., Walther, A. (1979). Characterization of cyanogenic glucosides and beta-glucosidases in Triglochin maritima seedlings. Phytochemistry, 18(7), ss. 1137–1141Nationalencyklopedin (2014). Havssälting. http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/havssälting [2014–05–12]Nielsen, J. S. & Lindberg Møller, B. (1999). Biosynthesis of Cyanogenic Glucosides in Triglochin maritima and the Involvement of Cytochrome P450 Enzymes. Archives of Biochemistry and Biophysics, 368(1), ss. 121–130Nylén, Bo & Olsson, Olle G. (1982). Blommor i skog och mark. Stockholm: AWE/GeberPlants for a future (u.å.). http://pfaf.org/user/Plant.aspx?LatinName=Triglochin+maritima [2014–05–12]

Kommentarer till havssälting