Spjutmålla

Användning

Unga blad och toppskott av spjutmålla kan, likt svinmålla och strandmålla, användas som spenat eller ingå i en sallad. Som råa kan bladen vara lite grand bittra i smaken, därför är kokning att föredra. När spjutmållan växer på salthaltig mark absorberas saltet och ger avlagringar på bladytorna, vilket tillför en naturlig saltning i matlagningen.

Spjutmållans frö kan malas till pulver och användas som förtjockningsmedel i t ex soppa eller för att dryga ut mjöl till bröd eller muffins. Fröna är dock små och ganska svåra att skörda.

Innehållsämnen

Släktet strandmållor innehåller kalcium, fosfor och protein; spjutmållans frö 16% protein och ett stort antal aminosyror.

Förväxling

Spjutmålla kan förväxlas med olika mållor (Chenopodium spp.), t ex svinmålla, och andra strandmållor (Atriplex spp.), särskilt när växterna är unga. Dessa förväxlingar är dock ofarliga då det inte förekommer några olämpliga arter i dessa släkten. Spjutmålla kan kännas igen på den tvärt avskurna bladbasen.

Växtplats

Spjutmålla är vanligt förekommande på havsstränder från Bohuslän till Uppland och är sällsynt utmed norrlandskusten; tångvallar, blöta strandängar, vasskärr. Arten kan också påträffas i inlandet på kväverik kulturmark; planteringar, gödselstäder, vägkanter.