

Blad och stam från jordreva kan tillsättas som smaksättare i soppa eller andra varmrätter som ersättning för örter som t ex mynta eller timjan. Ett örtte kan göras på nyplockade eller torkade blad. Bladen ger ett aromatiskt inslag i salladen. Blad och stam kan utgöra grunden i kryddade såser. Örten kan även passa i deserter av olika slag, t ex kanderad med äggvita och socker.
Innan humle började användas var jordreva viktig för att öka hållbarhet och smaksätta öl.
Jordreva är en välkänd läkeört sedan medeltiden. Redan på 1100–talet rekommenderade Hildegard av Bingen jordreva mot sjukdomar i bronkerna och som sårmedel. Inom traditionell österländsk medicin har den använts vid behandling av åkommor som astma, artrit, bronkit, förkylning, hosta, diabetes och inflammationer. Växten har inom folkmedicin även använts för utvärtes och invärtes sår, magkatarr, frossa, njursten, hudutslag, huvudvärk, skörbjugg och mot depression. Den höga halten av garvämne ger stoppande verkan vid diarréer.
Moderna studier visar på antiinflammatorisk, antibakteriell, magsårsskyddande, antiviral och antioxidant aktivitet hos extrakt från denna växt. Detta bekräftar de traditionella användningsområdena inom fytoterapi samt de förebyggande värdena mot livsstils- och degenerativa sjukdomar.
Jordrevaångor mot täppt näsa: Krossa örtdelarna (1 ½ dl blommor och blad av jordreva). Koka upp 1 liter vattnet. Tag av kastrullen och låt örten dra i 10 min. Sila och hetta på nytt upp infusionen. Andas in ångrona. (Sandberg & Göthberg 1983)
Jordreva är rik på fenoliska antioxidanter som rosmarinsyra och flavonoider (bl a rutin); god källa till fenoler och vitamin C och E (tokoferoler); eterisk olja, bitterämnet marrubin, kolin, terpener, saponiner, alkaloider (hederacine A, B).
Jordreva kan eventuellt förväxlas med myntor och rödplister, vilka också tillhör den kransblommiga växtfamiljen. Jordreva känns igen på den aromatiska doften samt att den har en krypande stam.
Försiktighet med denna ört bör iakttas vid graviditet samt vid njursjukdom.
Jordreva har rapporterats orsaka sjukdom och dödsfall hos hästar och nötkreatur; potentiella toxiska beståndsdelar ej identifierade.
Jordreva växer på näringsrik och mullrik mark; gärna något fuktigt i lövskogar, ängar, vägkanter, parker, strandsnår. I Sverige förekommer jordreva mestadels i södra och mellersta landet, men finns även längre norrut.
Anderberg, A. (1999). Den virtuella floran. http://linnaeus.nrm.se/flora/di/lamia/glech/gleched.html [2014-06-02]Barros, L., Heleno, S.A., Carvalho, A.M., Ferreira, C.F.R. (2010). Lamiaceae often used in Portuguese folk medicine as a source of powerful antioxidants: Vitamins and phenolics. Lwt - Food Science and Technology, 43(3), ss. 544–550Chou, S., Chan, Y. & Chung, Y. (2012). Studies on the Antimutagenicity and Antioxidant Activity of the Hot Water Extract of Glechoma hederacea. Journal of Food and Drug Analysis, 20(3), ss. 637–645European Food Safety Authority (2012). Compendium of botanicals reported to contain naturally occuring substances of possible concern for human health when used in food and food supplements. EFSA Journal, 10(5):2663Gatti, J. (2008). Glechoma hederacea. http://scu.edu.au/scps/index.php/119 [2014-06-02]Irving, M. (2009). The forager handbook: a guide to the edible plants of Britain. London: EburyKumarasamy, Y., Cox, P.J., Jaspars, M., Nahar, L. & Sarker, S.D. (2003). Isolation, structure elucidation and biological activity of hederacine A and B, two unique alkaloids from Glechoma hederaceae. Tetrahedron, 59(34), ss. 6403–6407Ljungqvist, K. (2011). Nyttans växter: uppslagsbok med över tusen växter : historik om svensk medicinalväxtodling. 3., [rev.] uppl. Dals Rostock: CallunaMatkowki, A. (2008). Antioxidant Activity of Extracts and Different Solvent Fractions of Glechoma hederacea L. and Orthosiphon stamineus (Benth.) Kudo. Adv Clin Exp Med, 17(6), ss. 615–624Mossberg, B. & Stenberg, L. (2010). Den nya nordiska floran. [3 tr.] Stockholm: Wahlström & WidstrandNylén, B. & Olsson, O.G. (1982). Blommor i skog och mark. Stockholm: AWE/GeberPlants for a future (u.å.). http://pfaf.org/user/Plant.aspx?LatinName=Glechoma+hederacea [2014-06-02]Sandberg, F. & Göthberg, G. (red.) (1983). Örtmedicin och växtmagi. 1. uppl., 2. tr. Stockholm: Det bästaXie, Z., Liang, Z., Xie, C., Zhao, M., Yu, X., Yang, M., Huang, J. & Xu, X. (2014) Separation and Purification of Rosmarinic Acid and Rutin from Glechoma hederacea L. using High-Speed Counter-Current Chromatography. Separation Science and Technology, 49(4), ss. 588–593
Bergbräsma
Björk
Blåbär
Brännässla
Cikoria
Daggkåpa
Fläder
Gran
Groblad
Gökärt
Hallon
Harsyra
Havssälting
Humleblomster
Hundkäx
HäggJordreva
Kamomill
Kantarell
Kirskål
Knölklocka
Kvanne
Kvickrot
Kärleksört
Lind
Lomme
Löktrav
Marviol
Maskros
Mjölke
Mynta
Ormrot
Penningört
Pepparrot
Pors
Ramslök
Renfana
Ros
Röllika
Rönn
Saltarv
Skogsalm
Smultron
Snärjmåra
Sommargyllen
Spansk körvel
Spjutmålla
Strandaster
Strandkål
Strandmålla
Strätta
Svinmålla
Syren
Tall
Tusensköna
Viol
Våtarv
Äkta johannesört
Älggräs