Strandmålla
-
-
- Strandmålla (smalbladig) och spjutmålla (bredbladig).
- Strandmållor bland tång och snäckskal.
-
Användning
Strandmålla har likheter, både när det gäller utseende och smak, med den mer välbekanta svinmållan. Strandmållan har dock en aningen salt smak. Bladen kan ersätta spenat och den omogna frukten kan också användas.
Innehållsämnen
Släktet strandmållor innehåller kalcium, fosfor och protein.
Förväxling
Strandmålla växer ofta tillsammans med sin nära släkting spjutmålla, A. prostrata (se bild nr 3). Båda tillhör släktet strandmållor och är ätbara. Strandmållans smala blad och den grågröna färgen är karaktäristisk för arten.
Växtplats
Strandmålla är vanligt förekommande från Bohuslän till Gotland på sandiga, näringsrika och fuktiga havsstränder; tångvallar och sanddyner. Strandmålla blir ovanligare utmed kusten längre norrut till Gästrikland och är sällsynt i inlandet.
Anderberg, A. (2005). Den virtuella floran. http://linnaeus.nrm.se/flora/di/chenopodia/atrip/atrilit.html [2014–05–12]Cassell, L. (1869). Cassell's household guide: being a complete encyclopædia of domestic and social economy : and forming a guide to every department of practical life. Volume III. London: Cassell, Petter, and GalpinLuczaj, L., Pieroni, A., Tardío, J., Pardo-de-Santayana, M., Sõukand, R., Svanberg, I., Kalle, R. (2012). Wild food plant use in 21st century Europe: the disappearance of old traditions and the search for new cuisines involving wild edibles. Acta Societatis Botanicorum Poloniae, 81(4), ss. 359–370Mossberg, B. & Stenberg, L. (2010). Den nya nordiska floran. [3 tr.] Stockholm: Wahlström & Widstrand
Alexandra
2 juni, 2015
Har plockad en vecka sent och gjort wok med räckor. Mycket gott.