Häggmispel
Användning
Bären är söta, men något sträva och fadda i smaken. De kan ätas råa, torkas eller kokas till gelé, sylt, sirap; fyllning i pajer och bakverk. Bären kan också användas i drycker såsom saft, cider, vin, öl och te. Bladen som substitut för te.
Som medicin
Hos ursprungsbefolkningar har bären använts medicinskt mot dåliga ögon, magont och leverproblem.
Innehållsämnen
Häggmispelbär är rika på kostfiber, B-vitaminer och mineraler såsom mangan, magnesium och järn och är en relativt god källa till kalcium, kalium, koppar och karoten. Antioxiderande antocyaniner ger bären dess färg och har tilldelats ett flertal hälsofördelar. C-vitaminhalten är låg (A. spicata 9,34 mg/100 g).
Förväxling
Bären hos häggmispel kan eventuellt förväxlas med aroniabär, som också är ätliga. Dessa båda buskar tillhör familjen rosväxter. Alla arter av häggmispel har ätbara bär.
Växtplats
Förvildad i skogsbryn, vägrenar och lövskogar i södra och mellersta Sverige. Förekommer också planterad i parker och trädgårdar.
Övrigt
Det finns ca 25 arter av häggmisplar. I Sverige är det främst häggmispel (A. spicata) och svensk häggmispel (A. confusa) som förekommer förvildade. Andra odlade arter är bärhäggmispel (A. alnifolia) och prakthäggmispel (A. lamarckii). Bärhäggmispel anses ha de godaste bären.
Adhikari, D. P., Francis, J. A., Schutzki, R. E., Chandra, A. and Nair, M. G. (2005). Quantification and characterisation of cyclooxygenase and lipid peroxidation inhibitory anthocyanins in fruits of Amelanchier. Phytochem. Anal., 16(3), ss. 175–180Anderberg, A. (2000). Den virtuella floran. http://linnaeus.nrm.se/flora/di/rosa/amela/amelspi.html [2013-08-15]Ingmanson, I. (2007). Kan man äta sånt?. [Ny, omarb. utg.] Stockholm: PrismaLim, T. K. (2012). Edible Medicinal And Non-Medicinal Plants: Volume 4, Fruits. Dordrecht: Springer NetherlandsLjungqvist, K. (2011). Nyttans växter: uppslagsbok med över tusen växter : historik om svensk medicinalväxtodling. 3., [rev.] uppl. Dals Rostock: CallunaMossberg, B. & Stenberg, L. (2010). Den nya nordiska floran. [3 tr.] Stockholm: Wahlström & WidstrandOchmian, I., Kubus M., Dobrowolska, A. (2013). Description of plants and assessment of chemical properties of three species from the Amelanchier genus. Dendrobiology, 70, ss. 59–64Svensk Kulturväxtdatabas (u.å.). http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/skud [2013-08-16]
Gunilla Lindgren
24 juli, 2023
Min man har sågat ner min häggmistel till 1 dm stubbe. Går den att rädda?
Sticky
5 augusti, 2019
Är det verkligen 100 att det inte finns förväxlingsarter? Jag har för mig att jag har sett en buske som är väldigt lik, där bären sitter mer enskilt och inte som en druvformation, som den här
Anna du kan täcka med tjockt lager ensilage/organiskt material för bättre resultat
Lennarth Engström
2 augusti, 2019
I vår släckt bakåt i tiden har bären kallats för korinter. Är det någon som känner igen det?
Svensklärare
23 augusti, 2019
Nej Lennart, de flesta häggmistelbär brinner inte och behöver inte släckas, och kallas vanligtvis inte för något som egentligen är namn på något helt annat nej. Korinter är de torkade bären från vinrankan vitis vinifera och namnet kommer av staden med samma namn och odlas kring medelhavet
Willy Nilsson
11 juli, 2022
God afton! Jag var nyss ute och plockade ”korinter!” De har alltid kallats så här i trakterna. Men det är ju inte det rätta namnet! Goda är bären; ”Moder Frideborg” använde dem i kakor.Bland annat! Jag bor en mil norr om Mönsterås. Hälsningar! Willy.
Anna S
1 augusti, 2018
Nu förstår jag varför vår bärhäggmispel är så klen! Den ska inte växa här i östra Norrbotten. Den är kan 1,2 m hög och tanig men i år när det är så varmt så ger den mer bär än på länge.
Lars Wennelid
17 juli, 2017
Intressant och lärorikt. Vi har en stor häggmispel som växt i vår trädgård i 40 år.
Jenny
6 juli, 2021
Hur hittar jag recept på Häggmispel sirap