Frågor & Svar

Vad är Skogsskafferiet?

Bakom Skogskafferiet står Markus Lundström och Christian Cederwall. Vi är två växtsamlare som upptäckt den ekologiska mat som finns tillgänglig helt gratis bakom husknuten. Den här fantastiska upptäckten vill vi sprida. Skogsskafferiet syftar därför till att göra ingången till växtriket så enkel så möjligt för den oerfarne samlaren. Genom att konstruera en lättöverskådlig webbsida med de mest relevanta växterna, sorterade utifrån skördetider respektive användningsområde och användbara växtdelar, hoppas vi kunna inspirera fler människor att söka vilt växande mat i den närliggande naturen.

Vad innebär svårighetsgraderna?

Alla växter på Skogsskafferiet har blivit tilldelade en svårighetsgrad; mycket lätt, lätt, halvsvår och svår. Syftet med graderingen är att ge en indikation på om växten är lätt eller svår att lyckas skörda för den oerfarne samlaren. Valet av svårighetsgrad är en sammanvägd bedömning utifrån följande frågeställningar: Hur vanligt förekommande är växten? Hur lätt eller svår är växten att identifiera när den väl finns i ens närhet? Finns det någon förväxlingsrisk med olämpliga växter? De olika växternas utbredningsområde gör graderingen svår, då vissa växter förekommer i högre utsträckning inom vissa geografiska områden eller inom specifika ekosystem. Upplever du att någon växt har en felaktig svårighetsgrad är du välkommen att höra av dig.

Varifrån har ni hämtat all information?

Den information som Skogsskafferiet förmedlar bygger dels på våra egna erfarenheter, men framförallt på den samlade kunskap som finns om ätliga vilda växter. Denna kunskap har vi eftersökt i den litteratur och de databaser som anges under referenser. Bilderna som används har vi i största möjliga mån tagit själva, men de har även kompletterats med bilder från vänner och wikimedia commons.

Varför finns inte alla ätliga växter med på Skogskafferiet?

Skogsskafferiet presenterar i nuläget ett 90-tal av de minst 250 ätliga vilda växter som finns i Sverige. Vi har valt att fokusera på de växter som enligt oss har störst användningsvärde i köket, och som dessutom är relativt enkla att insamla. Skogsskafferiet presenterar dock vissa växter som kan vara mycket svåra att finna vilt, exempelvis äpple, plommon, och vinbär, men som ofta finns planterade på allmänna platser och därför enkelt kan skördas av allmänheten. Skogsskafferiets databas är dessutom under ständig utveckling, vilket innebär att nya växter kan tillkomma.

Var är recepten?

I nuläget finns ingen receptsamling på Skogsskafferiet, men ambitionen är att utveckla detta inom en överskådlig framtid. Har du tips på recept kan du delge dem på respektive växtsida eller på Skogsskafferiets facebooksida.

Varför beskrivs inte växternas utseende?

Det är ett komplicerat företag att korrekt beskriva en växt. Vi har därför valt att utesluta växtbeskrivning, för att inte riskera att bidra till några olyckliga förväxlingar. Vi rekommenderar därför att informationen på Skogsskafferiet kompletteras med en flora.

Vad är poängen med vilda växter när det finns mat att köpa i affären?

De etiska och miljömässiga bristerna i dagens globala livsmedelsindustri har gjort att alltfler börjat efterfråga ekologiskt odlade livsmedel som garanterar jordbruksarbetarens försörjningsmöjligheter. Många har också ställt sig frågan om inte en återgång till mer lokalproducerad mat ytterligare skulle förbättra livsmedelstryggheten i Syd, samtidigt som de negativa miljöeffekterna skulle minska globalt sett. Vi på Skogskafferiet har också ställt oss dessa frågor, och funnit att ett utökat samlande av vilda växter skulle kunna utgöra ett av flera alternativ till livsmedelsindustrins destruktiva konsekvenser. Dessutom är det fantastiskt roligt att lära sig mer om naturen, att få möjligheten till kulinariska utsvävningar, samt att få ett alibi för att allt oftare bege sig ut i skogen.

Går det att leva på enbart vilda växter?

Tanken bakom Skogskafferiet är att påvisa vilda växter som komplement till matlagningen, med syftet att minska konventionell livsmedelskonsumtion. Enligt överlevnadsexperten Stefan Källman går det emellertid alldeles utmärkt att leva enbart på vilda växter i blandad kost. Detta kräver dock god kunskap om såväl växternas näringsinnehåll som kroppens näringsbehov. Dessutom behöver växterna samlas in över stora ytor för tillräckliga mängder ska kunna uppnås. Kort sagt, totalförsörjning på vilda växter står i kontrast till livet i det moderna samhället. För oss som inte är beredda att lämna denna livstil rekommenderas därför att stegvis lära sig känna igen och tillaga en växt i taget, för att på så sätt arbeta för en hållbar omställning av livsmedelskonsumtionen.

Tar det inte väldigt mycket tid att samla sin egen mat?

Folk som lever i jägar- och samlarsamhällen arbetar i snitt tre timmar om dagen för sin försörjning. Det moderna samhället gör emellertid anspråk på otroligt mycket mer av vår tid, vilket gör att vi paradoxalt nog inte har tid att samla vilda växter i någon större utsträckning. Skogsskafferiet vill emellertid hävda att vi alla har tid att åtminstone samla till en viss grad. Det är knappast mer krävande att plocka maskrosblad och kirskål från någon rabatt på väg hem, jämfört med att trängas i en mataffär för att köpa de importerande varianterna ruccola och spenat. Det bästa är helt enkelt att börja med någon växt som går fort, för att sedan utöka sin växtrepertoar allteftersom vi lyckas frigöra mer tid för samling.

Är det farligt att samla vilda växter?

Det vore dumt att påstå att det är helt ofarligt. Det finns flera växter i Sverige som är mycket giftiga. Skogsskafferiet rekommenderar därför att börja med växter som inte har någon giftig dubbelgångare. Görs dessutom en noggrann artbestämning finns det ingen direkt risk med att skörda Skogsskafferiets lättare växter.

Var ska man samla ätliga växter?

En del växter finns djupt inne i skogen, men de allra flest växter faktiskt runt husknuten eftersom de trivs i fet kulturjord. Det går därför alldeles utmärkt att samla växter i stadsmiljö. Det man bör tänka på är att hålla ett avstånd på 50-100 meter till tungt trafikerade vägar eftersom avgaserna kan förgifta växterna. Undvik även växtsamling i områden där det råder misstanke om besprutning.

Hur går det till att samla?

Att samla vilda växter är både enkelt och roligt. Några saker kan dock vara värda att tänka på:
• Ha alltid med en flora för att med säkerhet kunna artbestämma växter.
• Samla varje växt separat i en pappers- eller plastpåse eller använd en korg. (Om du använder plastpåse, blås lite luft i påsen innan förslutning så bevaras växterna bättre när de ligger i väskan.)
• Att ha med en sax eller kniv kan vara praktiskt.
• Använd handskar för nässlor och taggiga buskar.
• Skövla inte! Växten ska kunna överleva och förnyas. Dessutom måste vilda djur också kunna ta del av maten.
• Om du planerar att torka växterna du plockar, ha då en plan för hur du skall hantera växterna när du kommer hem. Det är t ex inte bra att låta växterna ligga framme i solljus om man skall torka dem.

Jag har synpunkter på Skogskafferiet, vart vänder jag mig?

Vi tar mer än gärna emot synpunkter från Skogsskafferiets användare. Hör av dig via kontaktformuläret eller via mejl om du har frågor, klagomål, förslag, tips eller andra reflektioner.

Nyhetsbrev