På våren kan bokens späda blad användas råa som salladsgrönsak. De unga bladen har en mild och lite söt smak.
Bokens frukt består av en hård fruktskål och inuti den finns två trekantiga nötter, s k bokollon. Dessa är ätliga råa i mindre mängd, men ska helst kokas eller rostas. Bokollon har en mild och nötig smak och kan användas som pinjenötter.
När bladen ändrar färg på hösten öppnar sig fruktskålen och nötterna blottas. Nötterna kan då skakas av direkt från fruktskålen, men de flesta hinner trilla till marken. Det uppges också att frukterna kan plockas när fruktskålen är helt stängd för att sedan öppna sig när de legat inomhus några timmar.
Skalet sitter hårt och det är tidsödande att skala nötterna. Vissa nötter är tomma, tryck därför på dem för att känna så de är fyllda. De skalade nötterna har ett brunt tunt skinn som smakar bittert och kan skrapas av. På färska nötter är detta arbete väldigt pilligt, men om nötterna blötläggs i 1–2 dygn eller om de skållas går skinnet av lättare. Om nötterna kokas mer än ett par minuter, blir den ljusa nöten missfärgad.
Av bokollon kan man göra en matolja som sägs vara i klass med olivolja. Olja från bok har även använts till belysning och tillverkning av tvål. Bokollon kan också rostas och användas som substitut för kaffe. Under nödår har både bokollon och bokens vita innerbark använts i bröd.
Bok har inom folkmedicin använts mot blodsjukdomar och feber; anges bl a vara sammandragande och antiseptisk.
Bokollon är fulla av näringsämnen; fetter, fettlösliga vitaminer, protein och stärkelse. Vidare bl a saponiner, tanniner samt alkaloiden fagin.
I parker odlas former av bok såsom hängbok, flikbok och blodbok. De tillhör samma art som vår vanliga bok och kan antagligen användas på samma vis.
Ett annat träd som ofta används som häckväxt är avenbok (Carpinus betulus). Namnet förvillar – de är inte släkt och förväxlingsrisken är liten när de växer som träd. Som häckväxt kan man känna igen bok genom att titta på bladen som till skillnad från avenbok inte har sågade kanter.
Ät inte råa bokollon i större mängd då de innehåller ämnen med irriterande egenskaper. Giftinformationscentralen uppger magbesvär som symtom.
I Skandinavien växer bok vild i Danmark, Norge och södra Sverige upp till norra Bohuslän; odlad norrut till Uppland.
Ollonår kallas de år då boken sätter rikligt med frukt och de inträffar med oregelbundna mellanrum.
Skörd av bokollon ingår inte i allemansrätten – markägarens tillstånd krävs. Detta gäller även för ekollon, hasselnötter, granskott och björksav.
Anderberg, A. (2011). Den virtuella floran. http://linnaeus.nrm.se/flora/di/faga/fagus/fagusyl.html [2017-09-17]Crawford, M. (2010). Creating a forest garden: working with nature to grow edible crops. Totnes: Green BooksDuke, J.A. (2000). Handbook of Nuts: Herbal Reference Library. Boca Raton: CRC PressGalentin, E. (2015). The rediscovery of American Beech (Fagus grandifolia Ehrh.). http://www.themedicinegardener.com/blog/2015/1/4/the-rediscovery-of-american-beech-fagus-grandifolia-ehrh [2017-09-30]Giftinformationscentralen (2016). https://giftinformation.se/vaxtregister/bok/ [2017-09-17]Ingmanson, I. (2007). Kan man äta sånt?. [Ny, omarb. utg.] Stockholm: PrismaIrving, M. (2009). The forager handbook: a guide to the edible plants of Britain. London: EburyLjungqvist, K. (2011). Nyttans växter: uppslagsbok med över tusen växter : historik om svensk medicinalväxtodling. 3., [rev.] uppl. Dals Rostock: CallunaPlants for a future (u.å.). http://www.pfaf.org/user/plant.aspx?LatinName=Fagus+sylvatica [2017-09-17]Raw edible plants (2014). Beech nuts (Fagus sylvatica). http://rawedibleplants.blogspot.se/2014/09/beech-nuts-fagus-sylvatica.html [2017–09–30]Sandberg, F. & Göthberg, G. (red.) (1983). Örtmedicin och växtmagi. 1. uppl., 2. tr. Stockholm: Det bästaVedel, H. & Dahl Møller, J. (2004). Skogens träd och buskar. 9., helt omarb. uppl. Stockholm: Prisma