Bergbräsma
Användning
Den lilla örten bergbräsma har en krasseliknande, milt pepprig smak likt andra växter i familjen kålväxter. De ovanjordiska växtdelarna, med bladrosett och blommor, kan ätas råa i sallad eller användas som soppgrönsak. Vid kokning tappar bergbräsman dock lite av sin karaktäristiska smak, varför det i soppa eller i fisksås passar att runda av med bergbräsma på slutet. Fröna kan användas till senap eller som krydda i annan anrättning. De gröna växtdelarna passar också bra som ingrediens i en grön smoothie.
Som medicin
Traditionell medicinsk användning i olika kulturer: Inflammerade hemorrojder, hosta, kikhosta, matsmältningsbesvär; pasta som appliceras på skärsår och skador.
Medicinsk verkan: Antibakteriell, svampdödande, virushämmande och antioxidantisk.
Innehållsämnen
Kolhydrater (ca 8%), proteiner (ca 14.4%); viktiga mineraler: Kalium (ca 0.44%), kalcium, magnesium, natrium (ca 0.016%), järn, mangan, zink. Andra grundämnen: Fosfor (ca 0.66%) och kväve (ca 0.66%); rik på vitaminer; glukosinolater, aromämnen hos korsblommiga växter. Fröer från släktet Cardamine är en rik källa till olika fettsyror; i C. hirsuta ca 3%.
Näringsinnehåll angivet i % är hämtat från en studie (Jain et al 2011) gjord i nordöstra Indien.
Förväxling
Det finns ett tiotal arter och underarter av släktet bräsmor i Sverige. Bergbräsma kan till utseendet eventuellt förväxlas med lundbräsma, C. Impatiens, men de trivs i olika miljöer. Samtliga arter i släktet är ätliga och det finns ingen förväxlingsrisk med andra olämpliga växter.
Växtplats
Bergsbräsma är ganska vanlig utmed kusten upp till Södermanland men mer sällsynt i inlandet; skogsbryn, berghällar, strandvallar, ruderatmark, torr sand- eller grusmark. Bergbräsma trivs i plantskolans krukade plantor varifrån den lätt följer med hem till trädgårdsrabatten och blir där betraktad som s k ogräs.
Övrigt
Artnamnet hirsuta är hämtat från latinets hirsu’tus (strävhårig, lurvig, luden) och syftar på hårigheten hos bladen; likaså gör det engelska namnet hairy bittercress.
Anderberg, A. (2008). Den virtuella floran. http://linnaeus.nrm.se/flora/di/brassica/carda/cardhir.html [2014–11–05]Galloway wild foods (u.å.). Hairy Bittercress – Identification, edibility and distribution. http://www.gallowaywildfoods.com/?page_id=408 [2014–11–05]Guarrera, P.M., Savo, V. (2013). Perceived health properties of wild and cultivated food plants in local and popular traditions of Italy: A review. Journal of Ethnopharmacology, 146(3), ss. 659–680Ingmanson, I. (2007). Kan man äta sånt?. [Ny, omarb. utg.] Stockholm: PrismaIrving, M. (2009). The forager handbook: a guide to the edible plants of Britain. London: EburyIseborg, Raoul (1996). Växternas latinska namn: förklaringar av latinska och grekiska ord. Stockholm: Botaniska sällsk. i StockholmJain, A., Sundriyal, M., Roshnibala, S., Kotoky, R., Kanjilal, P.B., Singh, H.B., Sundriyal, R.C. (2011). Dietary Use and Conservation Concern of Edible Wetland Plants at Indo-Burma Hotspot: A Case Study from Northeast India. Journal of ethnobiology and ethnomedicine, 7(29)Kala, C.P. (2005). Ethnomedicinal botany of the Apatani in the Eastern Himalayan region of India. Journal of Ethnobiology and Ethnomedicine, 1(11)Montaut, S., Bleeker, R.S. (2011). Cardamine sp. – A Review on Its Chemical and Biological Profiles. Chemistry & biodiversity, 8(6), ss. 955–975Mossberg, B. & Stenberg, L. (2010). Den nya nordiska floran. [3 tr.] Stockholm: Wahlström & WidstrandNationalencyklopedin (2014). Glukosinolater. http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/glukosinolater [2014–11–05]Quattrocchi, Umberto. (2012). CRC world dictionary of medicinal and poisonous plants [Elektronisk resurs] : common names, scientific names, eponyms, synonyms, and etymology. Boca Raton: CRCThe Global Biodiversity Information Facility (2013). Cardamine hirsuta L.. http://www.gbif.org/species/3046258 [2014–11–05]
Jonathan Netz
26 mars, 2020
Jag har fått upp ögonen för bergbräsma nyligen. Såg att det växer hos min mors föräldrar vi deras hus. Har kort senare märkt att man hittar det även kring gården där jag bor. Men när jag plockade en knippe på ett litet ställe med mängder av bergbräsma så märkte jag att det var vita fläckar under de flesta bladen. Ser ut som fågelskit men lär det knappast vara. Kan det vara insekts ägg men som är så små att man inte uppfattar att det är ägg? En växtsjukdom? Svamp? Fast svamp brukar väl inte växa på små kortlivade växter. Vet ni vad det är? Jag skulle skicka en bild om jag kunde.