Ramslök

Allium ursinum
Amaryllisväxter

blad: apr-maj
blomma: maj-jun
frö: jul-aug
lök: sep-mar

Svårighetsgrad

Användbara delar

BladBlommaFrö

Använd till

KryddaOljaSalladSoppaVarmrätt

Användning

Ramslök har en lätt vitlökssmak och kan användas ungefär som vitlök eller gräslök.

Blad

Använd bladen råa, hackade i sallad eller låt koka med i maten. Smaken avtar dock ju längre tid de får koka. Ramslök passar bra i soppa, pesto (mixa med olja och valnötter), aioli (mixa med majonäs) eller fritera bladen och garnera t ex en risottorätt.

Tänk på att bladskaft och stjälk är grövre i sin textur och bör skäras av och tillredas separat.

Blomma

Kan användas rå som dekoration i en sallad eller låt koka med i en soppa precis innan den ska serveras. Ramslökens blomma är något starkare i smaken än bladet.

Lök

Kan användas rå eller kokad men är ganska små och omständiga att skörda.

FRÖ

Fröbaljorna kan krossas som vitlökklyftor.

Som medicin

Arter i släktet Allium har tillskrivits antibiotiska, antioxidativa, antidiabetiska och cancerförebyggande egenskaper.

Ramslök har de flesta av vitlökens hälsofördelar fast i något svagare form. Den omnämns vara effektiv för att sänka högt blodtryck och kolesterolvärde; lindra magont; fördelaktigt vid behandling av astma, bronkit och emfysem; renande för mage, tarm och blod; förebyggande mot åderförkalkning och stroke.

För matsmältning: torkade blad mixas med vatten och honung (hämtat från by i Italien).

Innehållsämnen

Rikligt med c-vitaminer och mineraler.

Släktet lökar (Allium) är välkänt för svavelhaltiga föreningar, särskilt alliin och allicin. Precis som vitlök innehåller ramslök enzymet alliinas som vid reaktion med de svavelhaltiga föreningarna skapar den karaktäristiska smaken hos lökar.

Tiden för skörd har stor inverkan på kvalité samt sammansättningen av flyktiga komponenter. Eftersom innehållet av alliin minskar under vegetationsperioden är bästa tiden för skörd i ett tidigt stadie på våren.

Förväxling

Bladen hos ramslök kan till utseendet förväxlas med bladen hos den giftiga liljekonvaljen (Convallaria majalis), men den påtagliga lökdoften gör det lätt att särskilja ramslöken. Liljekonvalj (se bild) är också något senare i utvecklingen och mindre till växten då ramslöken skördas om våren.

Förväxling av blad har även gjorts med den mycket giftiga växten tidlösa (Colchicum autumnale). Tidlösa växer dock inte vilt i Skandinavien men kan sprida sig från trädgårdar och parker.

Växtplats

Ramslök är sällsynt i skuggiga, fuktiga lövskogar på näringsrik mulljord, ofta i svaga sluttningar vid foten av ett berg. Där den väl etablerat sig bildar den ofta täta mattor av sina liljekonvaljliknande breda blad, inte mycket annan örtartad växtlighet kan stå emot konkurrensen. Resultaten i en studie (Djurdjevic et al 2004) tyder på att ramslök är allelopatisk – att växten har förmåga att genom kemisk krigföring hämma tillväxten hos sina konkurrenter.

I Sverige förekommer ramslök i de sydliga landskapen upp till Uppland.

Förekomst

Se större karta med observationer av ramslök.

Övrigt

Om du skördar lökarna, plocka lite här och där istället för att ta alla på samma ställe. Tänk också på att i Blekinge län är ramslök fridlyst, inga växtdelar får plockas av.

Andra namn på ramslök är Sankta Britas lök och björnlök. Anknytningen till björnar finns även i artnamnet ursinum som kommer från latinets u’rsus och betyder björn.

Skapad


Uppdaterad


Referenser

Anderberg, A. (2008). Den virtuella floran. http://linnaeus.nrm.se/flora/mono/allia/alliu/alliurs.html [2016–02–21]Block, E. (2010). Garlic and other alliums: the lore and the science. Cambridge, UK: RSC Pub.Crawford, M. (2010). Creating a forest garden: working with nature to grow edible crops. Totnes: Green BooksDjurdjevic, L., Dinic, A., Pavlovic, P., Mitrovic, M., Karadzic, B. & Tesevic, V. (2004). Allelopathic potential of Allium ursinum L. Biochem. Syst. Ecol., 32(6), ss. 533–544Heinrich, M. (red.) (2012). Fundamentals of pharmacognosy and phytotherapy. 2. ed. Edinburgh: ElsevierIdolo, M., Motti, R., Mazzoleni, S. (2010). Ethnobotanical and phytomedicinal knowledge in a long-history protected area, the Abruzzo, Lazio and Molise National Park (Italian Apennines). Journal of Ethnopharmacology, 127(2), ss. 379–395Ingmanson, I. (2007). Kan man äta sånt?. [Ny, omarb. utg.] Stockholm: PrismaIrving, M. (2009). The forager handbook: a guide to the edible plants of Britain. London: EburyIseborg, R. (1996). Växternas latinska namn: förklaringar av latinska och grekiska ord. Stockholm: Botaniska sällsk. i StockholmKarlsson, T. & Agestam, M. (2014). Checklista över Nordens kärlväxter. http://www.euphrasia.nu/checklista/ [2017–04–28]Ljungqvist, K. (2011). Nyttans växter: uppslagsbok med över tusen växter : historik om svensk medicinalväxtodling. 3., [rev.] uppl. Dals Rostock: CallunaMossberg, B. & Stenberg, L. (2010). Den nya nordiska floran. [3 tr.] Stockholm: Wahlström & WidstrandNaturvårdsverket (2016). Fridlysta blomväxter, ormbunkar, lummer-, fräken och barrväxter. http://www.naturvardsverket.se/upload/var-natur/djur-och-vaxter/fridlyst/fridlysta-blomvaxter/artlista-fridlysta-blomvaxter.pdf [2017–04–26]Nylén, B. & Olsson, O. G. (1982). Blommor i skog och mark. Stockholm: AWE/GeberPilegaard, K. (2012). Ramson confusable with poisonous plants. http://www.food.dtu.dk/english/-/media/Institutter/Foedevareinstituttet/Publikationer/Pub-2012/E-artikel_Ramsloeg-kan-forveksles-med-giftige-planter.ashx [2017–05–13]Plants for a future (u.å.). http://pfaf.org/user/Plant.aspx?LatinName=Allium+ursinum [2016–02–21]Schmitt, B., Schulz, H., Storsberg, J. & Keusgen, M. (2005). Chemical Characterization of Allium ursinum L. Depending on Harvesting Time. Journal of Agricultural Food and Chemistry, 53(18), ss. 7288–7294

Kommentarer till ramslök