Jordreva

Glechoma hederacea
Kransblommiga växter

Svårighetsgrad

Användbara delar

BladBlommaStam

Använd till

DessertKryddaÖrtteSalladSoppaVarmrätt

Användning

Blad och stam från jordreva kan tillsättas som smaksättare i soppa eller andra varmrätter som ersättning för örter som t ex mynta eller timjan. Ett örtte kan göras på nyplockade eller torkade blad. Bladen ger ett aromatiskt inslag i salladen. Blad och stam kan utgöra grunden i kryddade såser. Örten kan även passa i deserter av olika slag, t ex kanderad med äggvita och socker.

Innan humle började användas var jordreva viktig för att öka hållbarhet och smaksätta öl.

Som medicin

Jordreva är en välkänd läkeört sedan medeltiden. Redan på 1100–talet rekommenderade Hildegard av Bingen jordreva mot sjukdomar i bronkerna och som sårmedel. Inom traditionell österländsk medicin har den använts vid behandling av åkommor som astma, artrit, bronkit, förkylning, hosta, diabetes och inflammationer. Växten har inom folkmedicin även använts för utvärtes och invärtes sår, magkatarr, frossa, njursten, hudutslag, huvudvärk, skörbjugg och mot depression. Den höga halten av garvämne ger stoppande verkan vid diarréer.

Moderna studier visar på antiinflammatorisk, antibakteriell, magsårsskyddande, antiviral och antioxidant aktivitet hos extrakt från denna växt. Detta bekräftar de traditionella användningsområdena inom fytoterapi samt de förebyggande värdena mot livsstils- och degenerativa sjukdomar.

Jordrevaångor mot täppt näsa: Krossa örtdelarna (1 ½ dl blommor och blad av jordreva). Koka upp 1 liter vattnet. Tag av kastrullen och låt örten dra i 10 min. Sila och hetta på nytt upp infusionen. Andas in ångrona. (Sandberg & Göthberg 1983)

Innehållsämnen

Jordreva är rik på fenoliska antioxidanter som rosmarinsyra och flavonoider (bl a rutin); god källa till fenoler och vitamin C och E (tokoferoler); eterisk olja, bitterämnet marrubin, kolin, terpener, saponiner, alkaloider (hederacine A, B).

Förväxling

Jordreva kan eventuellt förväxlas med myntor och rödplister, vilka också tillhör den kransblommiga växtfamiljen. Jordreva känns igen på den aromatiska doften samt att den har en krypande stam.

Försiktighet med denna ört bör iakttas vid graviditet samt vid njursjukdom.

Jordreva har rapporterats orsaka sjukdom och dödsfall hos hästar och nötkreatur; potentiella toxiska beståndsdelar ej identifierade.

Växtplats

Jordreva växer på näringsrik och mullrik mark; gärna något fuktigt i lövskogar, ängar, vägkanter, parker, strandsnår. I Sverige förekommer jordreva mestadels i södra och mellersta landet, men finns även längre norrut.

Förekomst

Se större karta med observationer av jordreva.

Övrigt

Läs mer om jordreva på den virtuella floran.

Skapad


Uppdaterad


Referenser

Anderberg, A. (1999). Den virtuella floran. http://linnaeus.nrm.se/flora/di/lamia/glech/gleched.html [2014-06-02]Barros, L., Heleno, S.A., Carvalho, A.M., Ferreira, C.F.R. (2010). Lamiaceae often used in Portuguese folk medicine as a source of powerful antioxidants: Vitamins and phenolics. Lwt - Food Science and Technology, 43(3), ss. 544–550Chou, S., Chan, Y. & Chung, Y. (2012). Studies on the Antimutagenicity and Antioxidant Activity of the Hot Water Extract of Glechoma hederacea. Journal of Food and Drug Analysis, 20(3), ss. 637–645European Food Safety Authority (2012). Compendium of botanicals reported to contain naturally occuring substances of possible concern for human health when used in food and food supplements. EFSA Journal, 10(5):2663Gatti, J. (2008). Glechoma hederacea. http://scu.edu.au/scps/index.php/119 [2014-06-02]Irving, M. (2009). The forager handbook: a guide to the edible plants of Britain. London: EburyKumarasamy, Y., Cox, P.J., Jaspars, M., Nahar, L. & Sarker, S.D. (2003). Isolation, structure elucidation and biological activity of hederacine A and B, two unique alkaloids from Glechoma hederaceae. Tetrahedron, 59(34), ss. 6403–6407Ljungqvist, K. (2011). Nyttans växter: uppslagsbok med över tusen växter : historik om svensk medicinalväxtodling. 3., [rev.] uppl. Dals Rostock: CallunaMatkowki, A. (2008). Antioxidant Activity of Extracts and Different Solvent Fractions of Glechoma hederacea L. and Orthosiphon stamineus (Benth.) Kudo. Adv Clin Exp Med, 17(6), ss. 615–624Mossberg, B. & Stenberg, L. (2010). Den nya nordiska floran. [3 tr.] Stockholm: Wahlström & WidstrandNylén, B. & Olsson, O.G. (1982). Blommor i skog och mark. Stockholm: AWE/GeberPlants for a future (u.å.). http://pfaf.org/user/Plant.aspx?LatinName=Glechoma+hederacea [2014-06-02]Sandberg, F. & Göthberg, G. (red.) (1983). Örtmedicin och växtmagi. 1. uppl., 2. tr. Stockholm: Det bästaXie, Z., Liang, Z., Xie, C., Zhao, M., Yu, X., Yang, M., Huang, J. & Xu, X. (2014) Separation and Purification of Rosmarinic Acid and Rutin from Glechoma hederacea L. using High-Speed Counter-Current Chromatography. Separation Science and Technology, 49(4), ss. 588–593

Kommentarer till jordreva