Häggmispel

Amelanchier spp.
Rosväxter

Svårighetsgrad

Användbara delar

BärBlad

Använd till

DessertGeléÖrtteSaft / juiceSirapSnacksSyltVin

Användning

Bären är söta, men något sträva och fadda i smaken. De kan ätas råa, torkas eller kokas till gelé, sylt, sirap; fyllning i pajer och bakverk. Bären kan också användas i drycker såsom saft, cider, vin, öl och te. Bladen som substitut för te.

Som medicin

Hos ursprungsbefolkningar har bären använts medicinskt mot dåliga ögon, magont och leverproblem.

Innehållsämnen

Häggmispelbär är rika på kostfiber, B-vitaminer och mineraler såsom mangan, magnesium och järn och är en relativt god källa till kalcium, kalium, koppar och karoten. Antioxiderande antocyaniner ger bären dess färg och har tilldelats ett flertal hälsofördelar. C-vitaminhalten är låg (A. spicata 9,34 mg/100 g).

Förväxling

Bären hos häggmispel kan eventuellt förväxlas med aroniabär, som också är ätliga. Dessa båda buskar tillhör familjen rosväxter. Alla arter av häggmispel har ätbara bär.

Växtplats

Förvildad i skogsbryn, vägrenar och lövskogar i södra och mellersta Sverige. Förekommer också planterad i parker och trädgårdar.

Förekomst

Se större karta med observationer av häggmispel.

Övrigt

Det finns ca 25 arter av häggmisplar. I Sverige är det främst häggmispel (A. spicata) och svensk häggmispel (A. confusa) som förekommer förvildade. Andra odlade arter är bärhäggmispel (A. alnifolia) och prakthäggmispel (A. lamarckii). Bärhäggmispel anses ha de godaste bären.

Läs mer om häggmisplar på den virtuella flora.

Skapad


Uppdaterad


Referenser

Adhikari, D. P., Francis, J. A., Schutzki, R. E., Chandra, A. and Nair, M. G. (2005). Quantification and characterisation of cyclooxygenase and lipid peroxidation inhibitory anthocyanins in fruits of Amelanchier. Phytochem. Anal., 16(3), ss. 175–180Anderberg, A. (2000). Den virtuella floran. http://linnaeus.nrm.se/flora/di/rosa/amela/amelspi.html [2013-08-15]Ingmanson, I. (2007). Kan man äta sånt?. [Ny, omarb. utg.] Stockholm: PrismaLim, T. K. (2012). Edible Medicinal And Non-Medicinal Plants: Volume 4, Fruits. Dordrecht: Springer NetherlandsLjungqvist, K. (2011). Nyttans växter: uppslagsbok med över tusen växter : historik om svensk medicinalväxtodling. 3., [rev.] uppl. Dals Rostock: CallunaMossberg, B. & Stenberg, L. (2010). Den nya nordiska floran. [3 tr.] Stockholm: Wahlström & WidstrandOchmian, I., Kubus M., Dobrowolska, A. (2013). Description of plants and assessment of chemical properties of three species from the Amelanchier genus. Dendrobiology, 70, ss. 59–64Svensk Kulturväxtdatabas (u.å.). http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/skud [2013-08-16]

Kommentarer till häggmispel


  • Lars Wennelid

    Intressant och lärorikt. Vi har en stor häggmispel som växt i vår trädgård i 40 år.