Kråkbär
- nordkråkbär
-
Användning
Kråkbär har en lite sträv och syrlig smak, och är en bra törstsläckare för vandraren. Smaken kan förbättras om de kokas eller om de utsätts för frost och kyla. Bären kan ätas färska, eller användas i sylt och saft och kan med fördel blandas med andra bär. Kråkbär ger en saft fin färg och syrlig smak. Kokade kråkbär med lite citronsaft tillsammans med grädde och socker ger en god dessert. Bären kan också passa bra i pannkakor och muffins.
På grund av bären goda hållbarhet kan de precis som lingon och tranbär plockas sent på säsongen, även på vintern om marken är snöfri.
Som medicin
Inom folkmedicinen har kråkbär använts som urindrivande och laxerande medel, mot skörbjugg och vid behandling av orala sår genom gurgling. Ett te gjort på de omogna grönaktiga frukterna har använts för behandling av njursten. Kokade stjälkar och bär har man använt vid behandling av diarré.
Innehållsämnen
Kråkbär innehåller rikligt med antocyaniner – tillsammans med blåbär de högsta värdena bland bär – och anses minska risken för att utveckla kroniska sjukdomar på grund av hög koncentration av antioxidanter (ssp. hermaphroditum 9.17 mmol/100 g). En finsk studie (Koskela et al 2010) visar på att kråkbär som växer i områden utsatta för tidig frost har högre halt av de nyttiga antocyaninerna.
Kråkbär innehåller även fibrer, mycket vatten och har en låg sockerhalt.
Förväxling
Kråkbärsrisets växtsätt, de barrlika bladen och de svarta frukterna gör att det är svårt att förväxla kråkbär med något annat.
Det finns två mycket snarlika arter av kråkbär; sydkråkbär (Empetrum nigrum) och underarten nordkråkbär (Empetrum nigrum ssp. hermaphroditum). Nordkråkbär har större bär på grund av annan kromosomuppsättning. Sydkråkbär är i regel tvåbyggare, vilket innebär att en individ har honblommor och en annan individ har hanblommor.
Växtplats
Kråkbär är allmän i hela landet på mager, kalkfattig och solöppen mark; hedskogar, hyggen, myrar, klippor, havsstränder, kalfjäll. Sydkråkbär har en sydligare utbredning och förekommer mest i Götaland och Svealand, medan underarten nordkråkbär dominerar i Norrland.
Övrigt
Kråkbär har stor betydelse som föda för fjäll- och skogsfåglar – plocka inte av allt!
Altan, Y., Özdemir, C. (2004). Morphological and anatomical studies on economically important Empetrum nigrum L. Subsp. hermaphroditum (hagerup) bocher (Empetraceae). Econ. Bot. 58(4), ss. 679-683Anderberg, A. (2004). Den virtuella floran. http://linnaeus.nrm.se/flora/di/erica/empet/empeher.html [2013-09-05]Fält, L., Källman, S. & Sepp, H. (1986). Överleva på naturens villkor: handbok om friluftssäkerhet. Västerås: Ica bokförl.Halvorsen, B. L., Holte, K., Myhrstad, M. C. (2002). A systematic screening of total antioxidants in dietary plants. J. Nutr. 132, s. 468Handbok överlevnad. 1988 års utg. (1988). Stockholm: Chefen för arménIngmanson, I. (2007). Kan man äta sånt?. [Ny, omarb. utg.] Stockholm: PrismaIrving, M. (2009). The forager handbook: a guide to the edible plants of Britain. [London?]: EburyISGEM – The Icelandic Food Composition Database. http://www.matis.is/ISGEM/en [2013-09-20]Källman, S. (2006). Vilda växter som mat & medicin. 2. utg. Västerås: IcaKoskela, A., Anttonen, M., Soininen, T., et al (2010). Variation in the Anthocyanin Concentration of Wild Populations of Crowberries (Empetrum nigrum L subsp. hermaphroditum). J. Agric. Food Chem. 58(23), ss. 12286–12291Ljungqvist, K. (2011). Nyttans växter: uppslagsbok med över tusen växter : historik om svensk medicinalväxtodling. 3., [rev.] uppl. Dals Rostock: CallunaMossberg, B. & Stenberg, L. (2010). Den nya nordiska floran. [3 tr.] Stockholm: Wahlström & WidstrandNylén, B. (2007). Vilda bär. Stockholm: Natur och kulturOgawa, K., Sakakibara, H., Iwata, R., et al. (2008). Anthocyanin Composition and Antioxidant Activity of the Crowberry (Empetrum nigrum) and Other Berries. J. Agric. Food Chem, 56(12), s. 4457Peterson, L. A. (1999). A Field Guide to Edible Wild Plants: Eastern and central North America (Peterson Field Guides). Houghton Mifflin HarcourtPlants for a future (u.å.). http://pfaf.org/user/Plant.aspx?LatinName=Empetrum+nigrum [2013-09-05]Svensk Kulturväxtdatabas (u.å.). http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/skud [2013-09-05]
Kurt Larsson
9 augusti, 2020
Gjorde saft av Kråkbär för första gången. Fantastiskt gott. Mycket likt blåbärssaft.
Anna-Karin Larsson
22 augusti, 2020
Hur gjorde du kråkbärsaften? Recept skulle man vilja få?
Julia
23 januari, 2020
Kråkbärsriset är väldigt behändigt att binda med, t.ex. kransar. När jag var barn band jag en del av en koja i skogen med kråkbärsris, och den delen av kojan håller fortfarande och finns kvar!
Trullo n00b
16 mars, 2017
Kan man äta av nordbär och sydkråkbär?